Muntorrhet – Orsaker, Symtom och Behandling

Dela

Muntorrhet, även känt som xerostomi, kan vara ett obehagligt tillstånd som påverkar din munhälsa och livskvalitet. Här går vi igenom varför muntorrhet uppstår, vilka symtom du bör vara uppmärksam på och hur du kan behandla och förebygga problemen.

Hur bildas saliv?

Saliven produceras av tre huvudsakliga spottkörtlar: glandula parotis (öronspottkörteln), glandula sublingualis (tungspottkörteln) och glandula submandibularis (underkäksspottkörteln). Dessutom finns det mindre, så kallade accessoriska spottkörtlar.

Saliv delas in i två typer: serös (vattnig) och mukös (smörjande). Glandula parotis producerar den serösa saliven, medan glandula sublingualis ansvarar för den mukösa saliven. Glandula submandibularis producerar en blandning av båda typerna.

Vad har saliven för funktion?

Saliven spelar en viktig roll i munhälsan genom att:

Skydda och smörja munslemhinnan.
Rengöra munhålan efter måltider.
Underlätta matsmältningen.
Förbättra smakupplevelsen.
Buffra syror och lagra mineraler för att skydda tänderna.

En normal salivsekretion under vila är 0.25–0.35 ml/min, medan den kan öka till 1–3 ml/min under tuggning. Minskad salivproduktion kan leda till sämre livskvalitet och öka risken för munhälsoproblem.

Varför blir man muntorr?

Muntorrhet kan uppstå av flera orsaker, bland annat:

Läkemedel – Många vanliga mediciner, som blodtryckssänkande och antidepressiva, kan minska salivproduktionen.
Ålder – Salivproduktionen minskar ofta med åldern, och äldre personer är därför mer benägna att uppleva muntorrhet.
Strålbehandling – Behandling mot huvud och hals vid cancer kan skada spottkörtlarna och leda till minskad salivproduktion.
Sjukdomar – Autoimmuna sjukdomar som Sjögrens syndrom kan påverka spottkörtlarna och orsaka muntorrhet.
Stress och munandning kan också bidra till minskad salivproduktion.
Kvinnor drabbas oftare då de generellt har en lägre salivsekretion än män.

Symtom på muntorrhet

De första tecknen på muntorrhet märks ofta när salivproduktionen minskat med cirka 50%. Vanliga symtom inkluderar:

Svårigheter att tala, tugga och svälja.
Dålig andedräkt.
Smakstörningar.
Sveda i munnen.
Ökad känslighet för smaker.

Muntorrhet kan påverka både din munhälsa och allmänna livskvalitet. Många börjar småäta och dricka mer frekvent, särskilt nattetid, vilket ökar risken för karies.

Hur påverkar muntorrhet munhälsan?

Saliven hjälper till att transportera bort plack och bakterier. När salivproduktionen minskar, försämras denna naturliga reningsprocess, vilket kan leda till:

Ökad kariesrisk – Svårt att hantera för tidigare kariesfria individer.
Erosionsskador – Minskad salivproduktion försämrar tändernas skydd mot syror.
Inflammationer i tandköttet (gingivit), svampinfektioner (oral candidos) och skav runt proteser kan uppstå.

Hur behandlar man muntorrhet?

Att behandla muntorrhet innebär ofta att lindra symtomen och förebygga komplikationer som tandproblem. Här är några effektiva metoder:

Använd salivstimulerande eller saliversättande produkter
Det finns flera produkter på marknaden som kan ersätta eller stimulera salivproduktionen. Salivstimulerande tabletter, tuggummi utan socker och speciella munsprejer kan vara till stor hjälp. Geler fungerar särskilt bra under natten för att hålla munnen fuktig.
Öka vätskeintaget
Att dricka mycket vatten under dagen kan hjälpa till att hålla munnen fuktig och spola bort matrester och bakterier. Undvik dock drycker som innehåller koffein och alkohol, eftersom de kan torka ut munnen ytterligare.
Korrekt munhygien
Vid muntorrhet är det extra viktigt att hålla en god munhygien. Borsta tänderna med fluortandkräm (minst 1450 ppm) två gånger om dagen och använd mellanrumsborstar eller tandtråd dagligen för att minska risken för karies och tandköttsinflammation.
Använd fluor
Fluorbehandling är en nyckelfaktor för att förebygga karies hos personer med muntorrhet. Använd en fluorsköljning (0,2 % NaF) eller en tandkräm med hög fluorhalt, som Duraphat (5000 ppm), för extra skydd. Tandläkaren kan även rekommendera fluorlackningar vid regelbundna besök.
Undvik socker och sura livsmedel
Eftersom muntorrhet ökar risken för karies är det viktigt att begränsa intaget av socker och sura drycker. Småätande bör också undvikas för att inte utsätta tänderna för konstant syraattack.

Sammanfattning

Muntorrhet kan påverka din dagliga livskvalitet, men genom rätt behandling och förebyggande åtgärder kan du lindra symtomen och skydda din munhälsa. Använd saliversättande produkter, håll en god munhygien och se över dina kost- och livsstilsval för att minska risken för komplikationer. Vid ihållande muntorrhet är det alltid bäst att konsultera din tandläkare för ytterligare råd och behandlingar.